Copy

 

Magnolior att beställa från
Linders Superlista 2022

Linders Superlista är en lång beställningslista som går bra att beställa ifrån t.o.m. 20 feb. 2022 och sen hämtas växterna i maj på Linders Plantskola.
Länk till listan på hemsidan, www.lindersplantskola.se

Och här kan du läsa detta och tidigare nyhetsbrev i helskärm! Rekommenderas!

Släktet Magnolia

Dessa helt fantastiska träd är älskade världen över för sin rika och vackra blomning. Många arter slår ut sina blommor på bar kvist innan löven kommit och blir därmed mycket iögonfallande. Andra är sommarblommande och kommer med blomma efter blomma under en mer utdragen period.

Magnoliasläktet är mycket gammalt (runt 100 miljoner år) och hör till de allra äldsta fortfarande levande lövträden. Idag finns omkring 240 arter men endast ett tiotal är härdiga i vårt klimat. Av dem är följande mest utprovade:

  • Magnolia stellata
  • Magnolia kobus
  • Magnolia obovata
  • Magnolia sieboldii
  • Magnolia liliflora
  • Magnolia acuminata
  • Magnolia tripetala
  • Magnolia salicifolia

Men alla har de ståtliga och stora blommor med skål-, vas-, och pokalformade blommor i vitt, rosa, lila, gult och grönblått. Väldoft finns också i överflöd. Många arter har dessutom ett mycket exotiskt bladverk med stora jätteblad som ofta sitter vackert kransställda.

Eftersom magnolior är så vackra finns det naturligtvis ett stort urval kultursorter som en följd av urval och hybridisering. Magnolia x soulangeana, praktmagnolia, är den mest använda magnolian i Sverige. Föräldraarterna är M.denudata och M.liliflora.

De flesta magnolior är woodlandväxter som trivs i en lundmiljö skyddade av andra träd och med en mullrik lövförna runt fötterna.

Detta är Pierre Magnol (1638-1715) som förutom äran att ha släktet uppkallat efter sig också har en cool frisyr som påminner om bladen hos Magnolia officinalis var. biloba på bilden till höger.
Vill man få en riktig magnoliakick kan man åka till det välfyllda Arboretum Wespelaar i Belgien. Jag var där och inspirerades 2019 (fotot taget 2019-04-08). Sydvästra England är också ett eldorado liksom Alnarps magnoliaskog som jag berättar mer om längst ned i nyhetsbrevet. Eller så kan man vänta 20 år och sen komma till mitt Linderslunds Arboretum som då kanske ser ut som på bilden ovan....
Men nu är det dags att kika närmare på vad som finns i magnoliaväg att beställa från Linders Superlista 2022. (Det finns 314 rader magnolior att välja bland:)
 

Magnolia stellata, stjärnmagnolia

Detta är en japansk art som nu är rätt ovanlig i japansk natur. Då är den betydligt vanligare i trädgårdar över hela världen. Älskad för sin rimliga storlek och stora mängd blommor som kommer riktigt tidigt om våren på bar kvist. Vilt i Japan finns både busk- och ibland trädformer och både vitblommiga och dom med rosa blommor. Det vi sedan länge odlat i våra trädgårdar är en vitblommig form med tydlig buskhabitus, långa tunna grenar och tätt med långa, smala tepaler. Men det finns sorter med olika egenskaper, själv gillar jag 'Rosea' och 'Jane Platt' mycket. 
Den klassiska formen av Magnolia stellata, stjärnmagnolia. Tidigt blommande men ändå rätt tålig mot lätta frostnätter.
Magnolia stellata 'Rosea', med sina eleganta, väldoftande blommor i rosa och med ljust rosa nästan vit insida på tepalerna.

Magnolia x loebneri, hybridmagnolia

Vill man ha ett något större buskträd kan man söka bland sorterna av hybriden M. x loebneri. Det är föregående M. stellata korsad med den trädformiga japanska magnolian, M. kobus. Antalet tepaler är färre och kortare men kommer liksom stjärnmagnolian i stor mängd på bar kvist. En klassiker här är sorten 'Leonard Messel' som har rosa blommor vars färgintensitet varierar med vårens temperatur. Ju varmare vår, ju mörkare rosa. 'Wildcat' är en sort med fyllda blommor som påminner om små näckrosor. Och 'Merrill' är en riktigt fin vit sort, se nedan.
M. x loebneri 'Merrill' går att forma till småträd eller breda, stora buskar. Var inte rädd för att beskära magnolior. Mer om det nedan.

Magnolia x soulangeana, praktmagnolia

Praktmagnolian är resultatet av en lyckad korsning som gjordes i Frankrike redan i början av 1800-talet av kavalleriofficeren Soulange-Bodin. Trött på krigande under Napoleon-krigen sa han att det hade varit bäst för alla parter om dom stannat hemma och planterat sina kålplantor istället. Och man kan ju hoppas att iallafall några soldater fått en humanare inställning efter att ha sett den vackra praktmangolian blomma. Den har nu varit i odling i tvåhundra år och blivit en av de absolut mest planterade bland magnoliorna. 
Praktmagnolian blir träd med utseende av en jättebuske. Grova delstammar brukar växa ut på låg höjd och bilda breda tårtor med till slut tusentals tårtljus som är elegant uppåtvända, oftast både vita och rosa i olika grad. Många sorter har efterhand lanserats och en av mina favorieter är 'Lennei Alba' pga av dom extra snyggt pokalformade vita blommorna. 
När våren sjungs in traditionsenligt på Valborg i Lund brukar det sammanträffa väl med blomning av dom praktmagnolior som är växer just där vid Universitetsplatsen i Lundagård. Fotot är därifrån men det är oklart vilken sort det kan vara.
Som gamla tycker jag M. x soulangeana alltid blir mycket charmiga med knotiga grenar och vackra mönster mot himlen vintertid.
Och här är då favoriten 'Lennei Alba'.
Det finns en konstig myt om att magnolior skulle vara känsliga för beskärning. Tvärtom är dom mer toleranta och har bättre försvarszoner en flertalet träd. Det går bra att forma och beskära magnolior efter fantasins behag. Småkvistar kan klippas året om men grövre snitt bör läggas sommartid. På bilden klipper jag i en lite konstigt placerad praktmagnolia hemma hos mina föräldrar.

"The Girls"

1965 namngavs 8 nya sorter som man nyligen förädlat fram vid U.S. National Arboretum i Washington D.C. Namnen sattes efter åtta kvinnor som jobbade i eller hade anknytning till arboretet. Ibland kan man tycka att historien om dessa åtta magnolior alltid kommer upp i magnoliasammanhang och man undrar lite trött om uppmärksamheten är välförtjänt. Efter att själv ha lagt dom lite åt sidan har jag nu ändå sett att dom har stor potential och tydliga kvalitéer. Dom är nätta till storleken, bildar ofta välvda buskar vilket på ett bra sätt framhäver alla blommor. Dessa är upprätta, stjärnlika med långa, smala petaler och har ofta slående starkt lila färg. Dessa egenskaper är arvet efter föräldraarterna stellata och liliiflora.
Dom två bilderna ovan visar M. 'Randy' som jag tycker har en livfull kontrast mellan tepalernas mörkrosa utsida och nästan vita insida.
Dom två bilderna ovan visar M. 'Susan' som är en kompakt sort där blommorna är mer jämt rosalila med bara något ljusare insida på blomman.

'Red as Red'

En sort jag charmades av under besöket i Wespelaars arboretum var 'Red as Red'. Intensiv färg och rik blomsättning vid tidig ålder. Det är korsningen 'Pickard's Ruby x 'Vulcan' gjord av Ian Baldick på Nya Zeeland. Vet inte hur långt härdigheten duger på denna sort men mottar gärna odlingsrapporter från dom som odlar den eller vågar pröva de som finns här på Superlistan.

'Galaxy'

En mer beprövad och allt mer populär sort är 'Galaxy'. Den är storvuxen och har en symmetrisk krona med genomgående stam. Denna s.k. apikala dominans (tydligt toppskott) har gjort den populär i större plantskolor där man lätt har kunnat skapa uppstammad alléträdskvalitet. Den har en pampighet över sig med den rika blomningen på bar kvist och stora, spretiga blommor med bra lilarosa färg. Jag gillar den skarpt och har redan (trots min låga ålder (Johan Slagstedt (internskämt förlåt)) hunnit rita in den i några projekt. 'Galaxy' är hybriden M. liliiflora 'Nigra' x sprengeri 'Diva' och lanserad 1963 av William Kosar vid U.S. National Arboretum.
Tre foton ovan visar 'Galaxy'. Dom två övre tagna i vackra Alnarpsparken.

Gula magnolior

När vi nu avhandlat en del lilablommiga sorter kan det vara på plats att också ta en titt på de gulblommiga. Ofta är det hybrider mellan den amerikanska M. acuminata och den kinesiska M. denudata som levererat detta resultat. En del av de gula sorterna blommar lite senare och delvis ihop med de utslående bladen. Men följande två sorter är tidiga och blommar på bar kvist.
De två fotona ovan visar 'Yellow Lantern' som från sin pollenförälder M. x soulangeana 'Alexandrina' har plockat upp en anings rödfärgning i blombasen. Annars ljust gul och med en något kolumnär trädkrona, lämplig om man vill bygga höjd och stamma upp en bit. Registrerad 1985 från förädlaren Phil Savage i Michigan. 
De två fotona ovan visar 'Elizabeth', en sort utvald 1956 från hybridprogrammet på Brooklyn Botanical Garden. Färgen är ljust gul, intensivare gul i början av blomningen och mer milt cremevit efterhand.

Magnolia sieboldii, buskmagnolia

Tänk om man gick i skogen och plösligt såg denna. Det kan man i Japan och Korea. Denna art bildar kraftiga buskar, bladen är äggrunda och vackra i sig. Och under sommaren lägger man sen märke till dom toppigt äggformiga vita blomknopparna som några i taget sväller upp och fäller upp sig som små gulliga lampskärmar i busken. Dom vänder sig nedåt och har ofta en snygg röd ståndarsamling i mitten. Perfekt att placera längs woodlandstigen, ty denna art trivs bäst som ett mellanskikt inne bland andra träd som skapar lä och mullrik lövförna.   
Blomknopparna likt spetsiga ägg.
Blomningen sker under juni, juli och pågår länge med några blommor i taget.
En stark prydnadsmerit är också de väna rundade bladen som på höstkanten färgas gyllenbruna.

Magnolia obovata, junimagnolia

Oh, en till favorit! Detta träd har många kvalitéer. Blommorna är stora som sopptallrikar och doftar starkt av fransk parfym. Bladen är mycket stora, vackert omvänt äggrunda och sitter i stora propellerlika kransar. Och ni ser nedan hur vackert gyllenbruna bladen blir på hösten och lägger sig som drivor på marken likt nybakade limpor. Barken är slät, grå och träden växer fort upp.

Magnolia tripetala, paraplymagnolia

I östra Nordamerika hittar man denna art med ännu större blad än föregående. Här är jättebladen också mer tillspetsade i toppen än junimagnolians. Dom sitter i kransar och paraplymagnolia är ett bra namn. Träden blir ofta lite oregelbundna och med flera huvudstammar. Lite av en glest uppbyggd jättebuske, vilket jag tycker är en rätt cool och ovanlig gestalt. Blomningen är vit, toppigt upprätt och med rätt skarp doft vars kvalité är omdiskuterad.

Boktips

Det finns naturligtvis en hel del skrivet om detta vackra trädsläkte. Tänkte tipsa om några. Ibland är böckerna stora och med fantastiska bilder som i "Magnolias in Art & Cultivation" där Barbara Oozeerally har målat stora naturtrogna bilder av ett stort antal magnolior.
Andra böcker är mer heltäckande såsom "Magnolias - A Gardener's Guide av Jim Gardiner" som med mycket foton och utförliga texter beskriver många hortikulturellt viktiga arter och sorter samt deras historia och kuriosa.
I boken "Magnolias and their allies" får man läsa om många olika aspekter av magnolior eftersom boken egentligen är en sammafattning av ett stort internationellt symposium. Bland annat finns en grundlig botanisk översyn över släktets härdiga arter och olika personer som beskriver olika länders magnoliaodling.

Alnarps magnoliaskog

Ett besökstips i april-maj och till viss del även juni är den stora skog av magnolior som finns i sydöstra kanten av Alnarpsparken. Den är tillkommen på initiativ av Karl Evert Flinck och här har över 1000 magnolior planterats. Och dom flesta är unika individer tillkomna genom kontrollerad och uttänkt korsning till största delen utförda av Erland Ejder som är eldsjälen bakom projektet. Det finns fortfarande träd som ännu inte blommat för första gången men också många som visat sig speciella och namngivits. I framtiden kommer svensk magnoliaodling att berikas med nya sorter från denna stora experimentskog.
Alnarps magnoliaskog finner du i Alnarpsparkens sydöstra utkant. På kartan är också markerat med rött, bra platser där man kan se fler magnolior i parken.
En av många intressanta magnolior i Alnarps magnoliaskog.
Detta och mycket mer finns på Linders Superlista 2022.
Välkommen med din beställning fram till 20 feb.
Tipsa gärna andra du känner om detta nyhetsbrev om du tror dom skulle uppskatta det. Vidarebefodra mailet till dom och säg att man kan anmäla sig till nyhetsbrevet på www.lindersplantskola.se
Tack!
/ Peter Linder
Facebook
Peter Linder - Fotodendron
www.lindersplantskola.se
Copyright © 2022 Linders Plantskola, All rights reserved.


Want to change how you receive these emails?
You can update your preferences or unsubscribe from this list.

Email Marketing Powered by Mailchimp