De globala aktiemarknaderna har stigit med en tvåsiffrig procentsats i år, samtidigt som de långa räntorna faller. Ofta är lägre långa räntor ett tecken på svagare utsikt för framtida ekonomisk tillväxt.  I så fall kan räntenedgången vara ett tecken på en kommande nedgång på aktiemarknaden. Är det aktie- eller räntemarknaden som har rätt, eller kan det finnas andra förklaringar?



Prognoserna för den globala ekonomiska tillväxten revideras upp kontinuerligt (se graf ovan). Samtidigt har vi den starkaste optimismen bland både konsumenter och näringslivet på många år. Inkomsterna för företagen stiger och sysselsättningen ökar i de flesta ekonomierna. Exempelvis har arbetslösheten i eurozonen fallit från 12,1% i april 2013 till 9,3% i april 2017. I Japan har arbetslösheten halverats sedan 2010 till dagens 2,8% och i USA är arbetslösheten lägre än före finanskrisen med sina 4,3%. Så då är det kanske räntemarknaden som har fel?

Det tror inte vi. En mycket viktig del i räntesättningen är inflation. Världens centralbanker tenderar att ha prisstabilitet som ett övergripande mål för räntesättningen. Trots förbättring i den reala ekonomin finns det fortfarande en hel del kapacitet i arbetsmarknaden. Råvarupriserna har fallit och det är engångseffekter i ekonomin som har pressat ned inflationen. På så sätt är det alltså fullt möjligt att aktie- och räntemarknaden utvecklas som i år, utan att det säger något om när kommande nedgång är. 



Norska centralbanken höll sitt sista penningpolitiska möte före sommaren. Det fanns en bred enighet på förhand om att centralbanken skulle behålla styrräntan oförändrad, vilket också blev utfallet. Styrräntan förblir därmed 0,5% för nionde gången i rad. I samband med räntemötet lade centralbanken fram andra utgåvan av Penningpolitisk Rapport i vilken det lades vikt på ökat kapacitetsutnyttjande, ökad tillväxt i realekonomin och lägre arbetslöshet, men också minskad inflation. Räntebanan justerades upp något på kort sikt, och följaktligen nedjusterades på lång sikt. Norska centralbankens förväntning är nu att styrräntan förblir oförändrad fram till 2019, för att sedan stiga till 1,25% mot slutet av 2020.

Aktieutvecklingen förra veckan: Oslobörsen föll 0,8% , och är upp 1,4% hittills i år. Stockholmsbörsen steg 1,3%, och är upp 11,2% i år. USA steg 0,2%, Europa föll 0,3%, Japan steg 1,0%, Kina steg 3,0%, Indien steg 0,3%, Ryssland steg 2,3% och Brasilien föll 1,0%. Världsindex steg 0,2% (+11,7% hittills i år), tillväxtmarknadsindex föll 0,3%, och frontier-index föll 0,4%. Sektormässigt blev bioteknik vinnaren med en uppgång på 7,1%, följt av hälsoindex som steg 3,1%. Energiindex föll 2,5%. Alla siffror rapporterades i lokala valutor, förutom globala index som rapporteras i USD.