Copy
Nyheter om förnybar energi generellt och solel specifikt

God fortsättning – nu kommer den efterlängtad skattereduktion för solceller!

År 2015 har börjat bra för alla villaägare och andra mikroproducenter av solel. I det förra nyhetsbrevet berättade vi att spännande budgetförhandlingar var att vänta eftersom regeringens budget innehöll en skattereduktionsmodell för mikroproduktion av sollel. Nu blev budgetförhandlingarna kanske lite väl spännande, men som tur var hade även Alliansen med förslaget i sin budget vilket innebar att det vann laga kraft vid årsskiftet. Efter över sju års utredningsarbete har vi nu äntligen tydliga regler för mindre solcellsanläggningar! Reglerna höjer värdet på den el som matas ut på nätet och gör att även eventuell överproduktion ger en rimlig avkastning. Den nya skattereduktionen är efterlängtad eftersom den gör det lönsamt att bygga solceller och producera egen el. Vår bedömning är att reformen leder till en kraftig ökning av antalet villaägare som bygger solceller i år och det totala antalet villor med solceller kan fördubblas redan 2015!

Fakta om skattereduktionen som startar 1 januari 2015
  • Omfattar både privatpersoner och företag för byggnader med en säkring på högst 100 ampere
  • Skattereduktionen är 60 öre/kWh som matas ut på elnätet
  • Taket är 30 000 kWh, eller max 18 000 kronor, per år
  • Den egna förbrukningen måste vara minst lika stor som de antal kWh man får skattereduktion för
  • Privatpersoner kan dessutom sälja sitt överskott av el till sitt elhandelsbolag
 Nu arbetar vi vidare för att reglerna ska förbättras och även omfatta andra grupper, exempelvis de som bor i hyreslägenheter. Här är vi med och påverkar, exempelvis genom en denna debattartikel =>.
 
Johan Öhnell, johan.ohnell@solkompaniet.se
 

Solcellsparkerna blir allt större


Foto: Threehugger

Europas största solcellspark byggs nu i sydvästra Frankrike. Den väntas vara klar redan i oktober 2015 och kommer då att ha en toppeffekt på 300 MW. Det kan jämföras med Sveriges största solpark, som är på 1 MW, och med att det totalt finns runt 30 MW solceller i hela landet.  Kinesiska Yingli, världens största solcellsproducent som även vi ofta anlitar, har valts som leverantör av solcellerna. Produktionen från parken är beräknad till 350 GWh årligen vilket motsvarar elförbrukningen i den närbelägna staden Bordeaux. Panelerna kommer att monteras med öst-västlig orientering för att utnyttja marken optimalt och utjämna produktionen över dagen.  Anläggningen kommer att leverera el till en kostnad av 105 €/MWh (105 öre/kWh) vilket är betydligt lägre än kostnaden från den brittiska kärnkraftssatsningen, där staten binder upp sig till att betala 117 €/MWh, indexreglerat i 35 år. Läs mer om solcellsparken här =>.

Även i Sydafrika bygger man stort. I oktober invigdes Jasper solpark som är kontinentens hittills största. Effekten är på 96 MW och årsproduktionen beräknas bli 180 MWh/år. Parken kommer dock inte att få behålla storleksrekordet särskilt länge, eftersom det redan planeras för en anläggning på 100 MW, även den i Sydafrika. Läs mer om parken här =>.

Jon Malmsten, jon.malmsten@solkompaniet.se
 

Världens snyggaste solcellsinstallationer?


Paul-Horn-Arena in Tübingen är en av de 50 utvalda byggnaderna som är exempel på visuellt tilltalande solcellsinstallationer. Foto: SHC

Hur installerar man solceller på hus så att det ser snygg ut? En internationell arkitektjury har valt ut 50 goda exempel. Syftet är att öka kunskapen om solenergi bland arkitekter. Vid ny- eller ombyggnation är det av stor vikt att man planerar för solceller redan från början och här har arkitekterna en viktig roll. Små, till synes obetydliga val i form av takvinklar, placering av ventilation samt val av takmaterial kan kraftigt begränsa eller till och med omöjliggöra en framtida solcellsinstallation.

Vi på Solkompaniet är gärna med i ett tidigt skede och hjälper till med att informera om vad man bör tänka på för att underlätta för en solcellsinstallation. Förutom att det ökar möjligheten att installera solceller kan installationerna bli avsevärt billigare. Om vi blickar några år framåt tror vi också att det kommer att bli vanligare med integrerade lösningar som täcker hela tak, liksom att använda solceller som solavskärmning ovanför fönster. Som en anpassning till den nya skattereduktionen kan det också bli vanligt med solceller på balkongräcken, som ansluts direkt till lägenheten.

Av de 50 solcellsanläggningar som valdes ut av juryn har vi byggt en, det så kallade One Tonne Life-huset i Stockholm. Alla utvalda byggnader hittar du här =>. (Klicka på en bild och välj download i högra menyn för att få mer information om respektive projekt.)

David Larsson, david.larsson@solkompaniet.se
 

Solcellers miljöpåverkan


Foto: EPIA

”Det går åt mer energi till att tillverka en solpanel än vad den hinner producera under sin livstid”. Ett argument i energidebatten som faktiskt fortfarande ibland hörs. All elproduktion är förknippad med någon form av miljöpåverkan, men vad gäller för solceller? Vilken energiåterbetalningstid har en solcellsanläggning, hur mycket koldioxid ger tillverkningen upphov till och hur är tillgången till råmaterial, räcker det för att solceller ska kunna bli en storskalig elproduktionsteknik världen över?

Eftersom tillverkningsprocessen har utvecklats enormt de senaste åren är äldre rapporter om solcellers miljöpåverkan ofta inaktuella – storskalighet, förfining i tillverkningsteknik samt automatiseringen av hela produktionskedjan har kraftigt minskat energi- och materialåtgången för att producera en solpanel.

European Photovoltaic Industry Association (EPIA) har tagit fram en rad faktablad där solcellers miljöpåverkan studeras ur ett livscykelperspektiv, från gruvbrytning, tillverkning, transport och byggnation till drift, avveckling och återvinning. Rapporterna är daterade från 2011 till 2013 vilket gör att de är någorlunda aktuella, alla rapporter hittar du här => och en sammanfattning av några parametrar redovisas nedan.

Energiåterbetalningstiden
De två faktorer som påverkar solcellernas energiåterbetalningstid är främst energiåtgången vid tillverkningen och den elproduktion solcellernas genererar under sin livstid. Det innebär att solinstrålningen på platsen där solcellerna placeras har stor inverkan på energiåterbetalningstiden. I tabellen nedan framgår att energiåterbetalningstiden sjunkit kraftigt de senaste åren. För närvarande ligger återbetalningstiden inom intervallet 0,5 och 1,4 år. Det högre värdet är aktuellt för Sverige då solinstrålningen är mindre här jämfört med de bästa platserna på jorden. Jämfört med livslängden för solceller, som är mellan 30 till 50 år, är återbetalningstiden med andra ord kort.  


Diagram: EPIA

Koldioxidutsläpp
Då vi står inför stora klimatförändringar, till följd av en ökad halt av växthusgaser i atmosfären, är det viktigt att den el vi producerar genererar så lite sådana gaser som möjligt. Ett solcellssystem som monteras i södra Europa ger upphov till mellan 16-32 gram koldioxid (gC02e)* per producerad kilowattimme (kWh). I Sverige ligger vi något högre till följd av lägre solinstrålning.

Som jämförelse släpper el från kolkraft ut mellan 670 och 1 000 gC02e/kWh och el från gaskraft 330 – 400 gC02e/kWh. Andra koldioxidsnåla tekniker är vattenkraft som ligger på 5-10 gC02e/kWh, vindkraft på ca 10 gC02e/kWh och kärnkraft 66 på gC02e/kWh. Uppgifter om kärnkraftens utsläpp varierar kraftigt och siffran ovan kommer från en syntesrapport där man tagit fram ett medelvärde baserat på 103 vetenskapliga studier i ämnet, se vidare här =>.

Eftersom förnybar energi blir en allt större del av energimixen kommer växthusgasutsläppen från den energi som går åt för att producera solceller att minska över tiden. Läs mer på EPIA =>..
* gC02e står för koldioxidekvivalenter och är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning.

Materialåtgång
Kan solcellsutbyggnaden begränsas av tillgången på de grundämnen som en solcell består av? Det finns många tekniker för solceller och nya utvecklas ständigt. Över 80 % av marknaden består dock av kristallina kiselmoduler och det är de vi på Solkompaniet i de flesta fall monterar. Turligt nog är kisel det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan (efter syre) så tillgången är god. Andra ämnen så som silver, tellur och indium råder det större konkurrens om, men ingen direkt brist. I en kiselcell utgör kostnaden för silver nära hälften av cellens totalkostnad, vilket driver utvecklingen mot att använda mindre av ämnet och även att hitta andra alternativ. Om det blir ont om ett ämne stiger priset på det samma vilket driver utvecklingen mot att använda andra material och tekniker. Tillgången på råmaterial anses inte utgöra en begränsande faktor för utvecklingen av solceller framöver.

Jon Malmsten, jon.malmsten@solkompaniet.se


 
hitta oss på Facebookvidarebefodra till en vänn


Har du synpunkter på detta utskick, hör av dig till Jon Malmsten: jon.malmsten@solkompaniet.se
Solkompaniets hemsida hittar du på 
www.solkompaniet.se/
Copyright © 2015 Solkompaniet, All rights reserved.
Email Marketing Powered by Mailchimp